Hur mycket måste vi anpassa oss på vårt arbete och hur mycket ”kostar” det?
Är det ok att vara sig själv i den rådande organisationskulturen på sin arbetsplats?
De flesta befinner sig i en både komplex och krävande arbetsmiljö. Vi har våra egna förväntningar på oss själva, kollegor och organisationen vi företräder.
Hur påverkar detta oss som chefer och medarbetare? Hur mycket kan vi vara oss själva?
På frukostsamtalet inleder Thomas Erdös med frågan – Hur ser det ut i organisationer där det råder enighet respektive oenighet i det vardagliga arbetet?
Enighet / Oenighet
- Rädda organisationer låtsas var eniga, ”skenbart” eniga – det ges inte utrymme att ha avvikande åsikter, tystnaden råder och kreativiteten hämmas.
- Man blir inte populär när man ifrågasätter, man uppfattas som en problemmakare – blir jobbig när man visar på det som är svagheter eller inte fungerar.
- Bristen på mål och styrning skapar en osund oenighet mellan enheter/avdelningar inom samma organisation. De egna särintressena prioriteras före helhetstänkande inom företaget/organisationen.
- När den osunda oenigheten råder, skapas subgrupperingar med en egen kultur och exkludering av dem som inte anammar kulturen.
- I den sunda oenigheten finns en kreativitet som skapas av tilliten till varandra och där olikheten och oenigheten ses som en positiv kraft, något som behövs för att lösa uppgifter och problem.
- Den sunda oenigheten är fruktsamt och öppen.
- Enighet – fat and happy. Oenighet – kan leda till utveckling, förnyelse och idéer.
- Ju större bolag – ställer högra krav på medarbetarskapet, att äga frågan. ”Hur:et” måste finnas och ledningen behöver leva värderingarna.
Hur påverkas vi av kulturen, hur kan vi påverka kulturen?
- Öppna upp – ge tillåtelse. Berätta vad som är bra – i sidled samt underifrån och upp.
- Respektera i första hand varje yrkesroll – inte hierarki.
- Strukturer är alltid starkare än enskilda individer.
Väldigt många känner igen sig i det så kallade ”maskerade relationssättet” där krafter runt omkring tvingar fram beteenden som normalt inte används av den enskilde individen, allt för att få uppleva att vara inkluderad. Med resultatet att inte kunna vara sitt bästa jag, inte produktiv och med trolig sjukskrivning i slutändan.
